Jack the giant slayer

Titel: Jack the giant slayer (2013)
Genre: Äventyr, Fantasy
Längd: 114 minuter
Regissör: Bryan Singer
Manus: Darren Lemke, Christopher McQuarrie
Starring: Nicholas Hoult, Stanley Tucci, Eleanor Tomlinson, Min älskling Ewan McGregor(!!!)

Handling,
Vi kan alla historien om Jack och bönstjälken, men var det verkligen så det gick till eller har händelsen blivit legend, myt och bytt skepnad från år till år? Jack (Hoult) bor med sin farbror mitt ute i ingenstans en bit ifrån slottet, en dag tar han sig till slottet för att sälja sin häst och vagn, som betalning får han 6 stycken bönor. Hans farbror blir allt annat än glad när han får veta vad som har hänt och ger sig iväg för att sälja andra saker som finns i hemmet. På kvällen börjar det att regna kraftigt och Jack får en oväntad gäst - Prinsessan Isabelle (Eleanor Tomlinson) som är ute och söker äventyr, vilket förstås är precis det hon kommer att få så fort som bönan Jack har råkat tappat mellan golvspringorna når regnvattnet och börjar växa.

Vad tycker jag?
Bra film, bra film. Jag är svag för äventyr, fantasy, slott och prinsessor. Jag älskar sånt här! Tyvärr är jag inte speciellt förtjust i Nicholas Hoult av okänd anledning, måste nog se på lite fler saker han är med i. MEN min sol och min måne Ewan McGregor är med i filmen! Det kom som en chock för mig då jag inte hade läst något om filmen innan jag tittade. Iallafall så är det en bra film och jag gillar hur dom har återberättat historian och lagt till en historia bakom historian. Jag känner att jag är väldigt generös med mina toast till alla filmer jag ser men det kan inte hjälpas! Jag gillar filmer och tycker om att ge bra betyg till personer som jobbat hårt!

4 av 5 toast!

Pacific Rim

Titel: Pacific Rim (2013)
Genre: Action, Äventyr, Science fiction.
Längd: 132 minuter
Regissör: Guillermo del Toro
Manus: Travis Beacham, Guillermo del Toro
Starring: Charlie Hunnam, Idris Elba, Charlie Day, Rinko Kikuchi.

Handling,
Filmen utspelar sig 5-25 år från nu, jorden hotas av någon sorts utomjordiskt havsmonster "Kaiju". Till en början är det bara en liten rackare sedan blir dom fler och större. För att skydda sig har människan skapat gigantiska robotar "Jägers" som styrs av två personer, personernas hjärnor kopplas ihop och tillsammans styr dom roboten som en enda kropp. Monstren kommer från havets djup, en klyfta som går till en annan dimension, en Jäger kan utan problem klara en klass 1 Kaiju men när dom blir fler och starkare börjar myndigheterna bygga gigantiska murar runt alla världens kuststäder när inte ens dom håller är det dags att komma på en ny plan och ta sig till källan av problemet.

Vad tycker jag?
Riktigt bra film! Hade en känsla av att det skulle vara en Godzillavarning men det kändes inte så, Transformers-fan som jag trodde jag att jag skulle tänka på dom hela tiden också men det gjorde jag inte alls. Det är väldigt mycket action, jag satt på helspänn hela tiden. Samtidigt med fullspäckade slagsmålsscener pågår forskning om Kaijuns, två galna forskare med olika teorier och åsikter om vad som är rätt och fel bråkar och gnuggar sina tinningar under hela filmen, jag tappade hoppet på dom två pajsarna flera gånger och tänkte att "det här går aaaalriiii!"
En blodig action brukar ofta kunna innehålla kärlek och sånt tjafs som inte har något med något att göra men jag måste tyvärr göra er besvikna med en gång och avslöja att några snaskiga kyssar blir det inte!

4 av 5 toast!

When in Rome

Titel: When in Rome (2010)

Genre: Romantik, komedi
Längd 91 minuter
Regissör: Mark Steven Johnson
Manus: David Diamond, Savid Weissman
Starring: Kristen Bell, Josh Duhamel, Anjelica Houston, Danny DeVito

Handling,
Den unga framgångsrika workaholicen Beth (Bell) har allt annat än tur i kärlek. Hennes lillasyster däremot träffar en Italiensk kille på ett flyg och två veckor senare gifter dom sig i Rom. Beth är på bröllopet där hon får hjälp av den galet snygga främlingen aka brudgummens bestman (Duhamel) att hålla tal, spräcka en vas och bröllopsdans. När hon tar mod till sig och går ut till kärleksfontänen med en flaska champagne och två glas ser hon honom kyssa en annan tjej, hon gömmer sig och går sedan bananas i fontänen. Hon tar upp mynt därifrån och står och skriker. Det skulle hon inte ha gjort, att ta upp mynt med kärleksönskningar är ingen bra idé! Allra minst eftersom att hon hamnade på alla Roms tidningars löpsedel dagen efter...

Vad tycker jag?
Det är en romantisk komedi ända ut i fingerspetsarna, den är rolig, den är mysig, den är lite pinsam och man blir lite trött på alla töntigheter och överdrivna karaktärer men sånt gillar jag! Det är en perfekt bakisfilm.

3 av 5 toast! Det är ingen dålig film men samtidigt ingen hit.

Berättelsen om Timothy Green

Titel: Berättelsen om Timothy Green (2012)
Originaltitel: The odd life of Timothy Green
Genre: Komedi, drama, familj
Längd: 105 minuter
Regissör: Peter Hedges
Manus: Peter Hedges, Ahmet Zappa
Starring: Jennifer Garner, Joed Edgerton, CJ Adams

Handling,
Paret Jim och Cindy Green (Edgerton & Garner) har länge försökt att få barn dessvärre utan framgång.
När en läkare säger att det inte går bearbetar dom sorgen genom att skriva ner på små lappar vilka egenskaper dom hade velat att deras barn skulle ha. Lapparna lägger dom i en liten låda och gräver ner den i trädgården. Det är här Timothy (Adams) magiskt kommer in i bilden.

Vad tycker jag?
Väldens finaste film! Jag älskar när Garner spelar roll som Mamma, hon utstrålar trygghet, kärlek och är bara så himla fin hela tiden! Det är en känslosam film som jag inte hade en aning om att den fanns, jag är så himla glad att jag såg den. Det är en film som får en att tänka till och sätta perspektiv på sitt eget liv, sina värderingar och sin syn på andra människor och hur en behandlar dom. Jag fascineras av Adams och hans skådespeleri, jag undrar så hur den här pojken är i verkliga livet för i filmen är han något helt fantastiskt.
Jag ser framemot att få se CJ Adams i ett gäng storfilmer i framtiden!

Jag kan inte sätta fingret på vad jag saknar för att filmen ska få högsta betyg men något är det därför delar jag ut 4 otroligt vältoastade toast till den här rullen!

4 av 5 toast!

Familjetrippen

Titel: Familjetrippen (2013)
Originaltitel We´re the Millers
Genre: Komedi
Längd: 110 minuter
Regissör: Rawson Marshall Thurber
Manus: Bob Fisher, Steve Faber
Starring: Jason Sudeikis, Jennifer Aniston, Emma Roberts, Will Poulter

Handling,
Vår huvudperson ungkarlen David Clark (Sudeikis) langar små mängder droger till yrket. Han bor granne med strippan Rose (Aniston) och den snart 18åriga oskulden Kenny (Poulter). David hamnar i trubbel och blir rånad av tre tonåringar när han försöker hjälpa den hemlösa unga Casey (Roberts) som blir retad av tonårsgänget.
David blir rånad på alla droger och varenda krona han har, både hans egna och hans chefs, för att komma undan med livet i behåll får han i uppdrag att åka till Mexico och hämta lite droger och vara tillbaka innan 4th of July-helgen är över. Nu är bara frågan hur en medelåldersman med lite droger i fickan ska ta sig över den mexikanska gränsen, allt skulle vara mycket lättare med en nördig familj i baksätet men vart ska David hitta en familj som är villig att smuggla droger?

Vad tycker jag?
Jag gillar komedier, det gör jag och klockan är nu 2:25 natten till måndag, jag sov en stund i eftermiddags och är okontrollerat trött-fnittrig. Det är en rolig film, många klassiska skämt såklart men också mycket oväntat! Det bästa av allt är att jag kan lova en lättklädd Aniston och det gör vilken sunkfilm som helst till en topprulle. Filmen är en blandning av Familj på väg (2006) och Pineapple Express (2008), enastående blandning! Det är ganska grovt språk vid ett par tillfällen och ibland blir man lite paff och generad, det är ingen ultimat familjekomedi.

3 av 5 toast!